Nu är jag hemma! Eller ja, jag kom hem i onsdags förmiddag, men jag har inte orkat blogga förrän nu :o) Tanzania var hur bra som helst och vi har sett massor av mäktiga djur och vacker natur. Jag har tagit över 900 kort så nedan är bara ett litet axplock. Naturen var väldigt varierande från torra gräslösa slätter till regnskog och höga berg. Alla människor man mötte kändes genuint trevliga och de flesta utstrålade en positivitet trots de väldigt spartaska levnadsförhållandena. Jag vet inte vad jag hade trott, men jag trodde nog inte att folk faktiskt bodde i hus gjorda av pinnar, lera och palmbladstak. Det var väldigt fattigt över allt och bortsett från hotellen så såg man väldigt få "vanliga hus" med fönster dörrar och ett ordentligt tak. Något som oxå slog mig var såklart den stora arbetslösheten (runt 50%) och det faktum att det faktiskt inte verkade finns några jobb, inga industrier eller liknande. Nedan följer en kort sammanfattning i bilder:


Bilden är tagen på väg från Kilemanjaro flygplats. Här var landskapet oerhört tort. Man såg sandstormar och små tornados överallt, dessa kallade de "little devils". De var inte tillräckligt stora för att förstöra hus, men de såg lite småläskliga ut. Vägen från flygplatsen och upp mot Arusha var fin och av asfallt och var tydligen en gåva till landet från Japan. Denna väg var rena himmelriket jämfört med de vägar vi senare skulle komma att åka på.


På vägen mot hotellet så besökte vi en "snake farm" där jag fick hålla i en orm. Den var inte alls så träv och otrevlig som jag trodde den skulle vara utan varm, len och mjuk.


Andra dagen så åkte vi till en natinalpark som heter "Lake Manyara" Bilden ovan är tagen på ett berg där vi blickar ner på nationalparken. Nationalparken ligger i en bergklyfta som om jag inte minns fel sträcker sig hela vägen till Irak.


Jag och pappa vid utsiktsplatsen.


Inne i Lake Manyara National Park- Sausage tree, eller falukorvsträd som vi skulle säga på svenska. Korvarna var lite större än riktiga falukorvar och såg väldigt lustiga ut :)


Blue Monkey


Första elefanten såg vi i Lake Manyara National Park. Först såg vi den på långt håll och knäppte naturligtvis en massa kort för vi visste inte om den skulle komma närmare. Men det gjorde den, tillslut var den så nära att jag hade kunnat sträcka ut hander och känna på den. Elefanter är mäktiga djur och otroligt stora! Senare under safarin så skulle vi se så mycket elefanter att vi nästan inte reagerande länge, än mindre stannade bilen. Men varje gång man såg en ny art var det väldigt spännande.


Babinaner. De är verkligen för härliga när de sitter och pillar på varandra. Ännu sötare är när en liten babianunge kommer ridandes på mammas rumpa.


Så här spenderades dagarna när vi var på safari, ståendes i safaribilen. Inte så pjåkig utsikt faktiskt och när man blev medveten om hur nära och hur osynliga tex lejon kunde vara så var man inte så sugen på att kliva ur bilen *hehe*.


Lunchen intogs alltid på speciellt angiva platser och allt avfall samlades mycket noga ihop. Akaciaträden gav skön skugga.


Dag 3 så började vi vår resa mot Serengeti National Park. Vägen dit gick över bergskammen mot Ngorongoro kratern och över Masai land. Över allt såg vi så runda hyddor.


I bergen på väg mot Serengeti så såg vi våra första Zebror på nära håll.


Här såg vi oxå ett gäng giraffer. Märkliga och stora djur de där varelserna.


Så här såg lunchlådorna ut. Jag hade förmodligen inte ätit det i Sverige, mest för att den oftast bestod av kycklingklubbor och köttfärspiråger som legat ute i värmen i 7 timmar innan den förtärdes. Cirka hälften av gruppen (17 pers) blev vi något tillfälle magsjuka, men jag klarade mig turligt nog hela resan! Jag drack aldrig någon Dukoral, men vissa som gjort det blev sjuka ändå. Jag brukar alltid åka dit så jag vart väldigt förvånad och glad att jag klarade mig! Jag mådde inte dåligt av malariatabletterna heller (Malarone) trots att jag innan var rädd för att ta dem pga av alla biverkingar som man hört och läst om.


Dag tre så hann vi även med ett besök hos i en Masaiby. De hälsade oss med sång och dans. Alla masaier man såg på resan, vilket var ganska många, hade så fina kläder och smycken.


Det var ingen dålig spänst de hade!


I byn fick vi en guidad tur av en Masai som kunde engelska. Vi fick gå in i hyddorna och se hur de bodde. Det var intressant, men jag hade inte velat byta. Masaier är polygama och har i genomsnitt cirka fem fruar per man. Männen får inte gifta sig förrän de fyllt 30 år och kvinnorna är oftast mellan 26- 28 år när de gifter sig. Varje fru har sin egen hydda. Masaierna tillber naturen och ofrar djur när det tex är dåligt med regn eller tex när en kvinna inte blir gravid. De äter endast ko och get mjölk som de blandar med blod från samma djur. Inte undra på at de inte har något underhudsfett! De flesta har en framtand utdragen, detta för att själen ska kunna vandra fritt ut till bergen och träden. Deras sandaler är gjorda av gamla däck.


I masaibyn så köpte vi endel hantverk.


Vackra kvinnor!


När vi lämnat Masaibyn så var det inte så långt kvar till Serengeti. På vägen såg vi några hyenor som hade hittat sig ett kadaver. Gamarna, schakalen och maraboustorken väntade snällt tills hyenorna var klara.


Entrén till Serengeti.


Schakal.


Första leoparden!


Efter en lång dag så var vi framme på tältlodgen där en efterlängtad middag intogs.

Fortsättning följer... :o)